Säkerhet och välbefinnande i arbetet
Kortfattat
- Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen, riktlinjerna och det internationella samarbetet när det gäller säkerheten och välbefinnandet i arbetet.
- Målet är att de som arbetar ska vara trygga och friska och må bra.
- Välbefinnande i arbetet skapas genom bra ledarskap, god kompetens, arbetstrivsel och god arbetsförmåga.
- Både arbetsgivaren och arbetstagarna ansvarar för säkerheten i arbetet.
- De nationella programmen stöder arbetsplatserna bland annat genom att informera om god praxis och erbjuda.
Social- och hälsovårdsministeriet bereder den lagstiftning om säkerhet i arbetet som innehåller målen för tillsynen över arbetarskyddet och utvecklar de nationella riktlinjerna och verksamhetspolitiken om arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Ministeriet ansvarar också för det internationella samarbetet kring säkerhet och välbefinnande i arbetet.
Med säkerhet och välbefinnande i arbetet avser man säkerheten och välbefinnandet på arbetsplatserna i bred mening och alla de förfaranden, den arbetskultur och den lagstiftning som hänför sig till säkerheten och välbefinnandet i arbetet.
Det förutsätts åtgärder på fysisk, psykisk och social nivå för att säkerställa säkerheten, hälsan och välbefinnandet för arbetstagarna. Syftet är att förebygga olyckor, skador och arbetsrelaterade sjukdomar och att stärka de resurser i arbetet som gör att arbetstagarna och arbetsplatserna kan uppnå sina mål.
Vad menas med säkerhet och hälsa i arbetet?
Genom att iaktta både arbetarskyddslagen och lagen om företagshälsovård kan arbetsplatserna förebygga olägenheter och risker som beror på arbetet och sörja för att de grundläggande förutsättningarna för välbefinnande i arbetet uppfylls. Grunden för välbefinnande i arbetet stärks också genom andra lagar inom arbetslivet.
Säkerheten i arbetet, arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet borde ligga i varje arbetsplats intresse. Arbetsmotivationen ökar och arbetet ger bättre resultat.
Det viktigaste för välbefinnandet i arbetet är
- förfarandena och ledningen på arbetsplatsen
- yrkeskunskapen och kompetensen
- meningsfullheten i det egna arbetet
- arbetsgemenskapen
- möjligheterna att påverka, delta och utbilda sig i arbetet
- arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga
- möjligheten att samordna arbete och privatliv
Vilken roll har arbetsskyddet och arbetshälsan för välbefinnandet i arbetet?
Enligt grundlagen ska det allmänna sörja för skyddet av arbetskraften. Enligt 8 § i arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren och arbetstagarna ska tillsammans upprätthålla och förbättra säkerheten på arbetsplatsen.
Riskerna i arbetet ska bedömas och åtgärdas på varje arbetsplats. Även samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården är viktigt för att främja och stödja arbetstagarnas arbetsförmåga.
En god och sund arbetsmiljö främjar arbetstagarnas välbefinnande. Arbetet kan också vara en viktig resurs i livet. Förtroende, samarbete och hög kompetens bland arbetstagarna och en maximal användning av deras färdigheter på arbetsplatserna är en av det finländska arbetslivets styrkor, och utgör en god grund för välbefinnande.
Hurdant ska utvecklingsarbetet på arbetsplatsen vara för att vara lönsamt?
Goda resultat av utvecklingsarbete presenteras bland annat i Europeiska arbetsmiljöbyråns undersökningar om projekt för utveckling av arbetssäkerheten och i Europeiska socialfondens rapporter om projekt för välbefinnande i arbetet.
- Publikationer från Europeiska arbetsmiljöbyrån
- Strukturfondsinformationssystemet, programperioden 2014–2020
Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering innehåller en helhet av arbetslivsprogram med syftet att stödja arbetsplatserna och utveckla servicesystemet.
Inom programmet Arbete2030 utvecklar man samtidigt välbefinnandet i arbetet och produktiviteten bland annat genom att främja gott ledarskap och sprida beprövade verksamhetsmodeller till arbetsplatserna och branscherna, till exempel Framtidsdialogen.
Genom programmet för psykisk hälsa i arbetslivet sprider man till exempel en verksamhetsmodell för samarbetet med företagshälsovården och verktyg för främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen. Syftet är bland annat att minska sådan sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa.
Målen för programmet för arbetsförmåga är att invalidpensioneringarna ska minska och att arbetstagarna ska orka bättre i arbetet, och programmet beaktar också äldre.
Mer information
Liisa Hakala, direktör
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för arbete och jämställdhet / TTO, Policyenheten / TY Telefon:0295163566 E-postadress: [email protected]